Kollektivavtalets historia i Europa och Sverige

Kollektiva förhandlingar uppstod i Europa under senare delen av 1800-talet som ett uttryck för arbetstagarnas önskan att balansera maktförhållandet med arbetsgivarna.

Kollektivförhandlingar och kollektivavtal är en form av arbetsplatsrelationer och personalförvaltning där man i allmänhet kommer överens om löner, förmåner och arbetsvillkor innan anställningen inleds, men också numera avtal som löper under anställningen.

Genom att bilda en fackförening kunde arbetstagarna förhandla om bättre löner, förmåner och arbetsvillkor som en grupp. Detta resulterar vanligen i ett skriftligt avtal om regelbundna löneförhöjningar eller bonusar, pensions- eller sjukförsäkringar, riktlinjer för anställningstrygghet och förfaranden för klagomål, där en överenskommen grad av flexibilitet skulle vara tillämplig.

Till en början var arbetsgivarna motståndare till fackliga ansträngningar, men med tiden växte det fram ett gemensamt intresse bland både arbetsgivare och arbetstagare att skapa en förhandlings- och avtalsordning som skulle kunna skapa arbetsfred och stabila villkor för både företag och arbetstagare. Ett av de första fackförbunden på 1900-talet i Sverige är Facket ST som finns kvar än idag.

När man talar om Saltsjöbadsandan syftar man på den samsyn som råder mellan LO, SAF och regeringen om vilka stridsåtgärder som kan vidtas. Med andra ord strejkade man på den tiden egentligen inte alls lika mycket som idag. Istället löste de tvister i förhandlingar och förlitade oss på skiljedomar från intresseorganisationer som ansågs representera alla parter.

Den svenska modellen kännetecknas av både fredsplikt och rätt till stridsåtgärder. Fredsplikten innebär att när två parter väl har kommit överens om ett avtal har ingen av dem rätt att ändra avtalet under avtalstiden. Rätten till stridsåtgärder innebär bland annat att bland annat fackförbundet ST har rätt att strejka och arbetsgivare har rätt att utlysa lockout när nytt avtal förhandlas fram. Om tvister uppstår under en pågående avtalsperiod finns det dock möjlighet att skjuta vidare ärendet till arbetsdomstolen för vidare process.