Hjärtstillestånd utanför sjukhus drabbar ungefär 10 000 personer i Sverige varje år. Av dem överlever knappt tio procent. Det är en siffra som inte förändrats dramatiskt på decennier – trots bättre utrustning, bättre läkemedel och fler hjärtstartare i offentliga miljöer. Den faktor som fortfarande har störst påverkan på överlevnad är hur snabbt hjärt-lungräddning påbörjas av den som råkar befinna sig på platsen.
Varje minut utan HLR minskar chansen att överleva med sju till tio procent. Ambulansen tar i genomsnitt tio till tolv minuter att komma fram i tätort. Matematiken är enkel och den är dyster: den som kan göra skillnad är nästan aldrig en sjukvårdsprofessionell. Det är en kollega, en förbipasserande, en familjemedlem.
Det är bakgrunden till att HLR-utbildning och grundläggande första hjälpen-kunskap inte är en specialistkompetens. Det är basal livskunskap.
Vad en HLR-utbildning faktiskt lär ut
HLR – hjärt-lungräddning – är en kombination av bröstkompressioner och inblåsningar som syftar till att manuellt pumpa blod och tillföra syre till en person vars hjärta slutat slå. Tekniken är väldefinierad, evidensbaserad och kan läras ut till en person utan medicinsk bakgrund på ett par timmar.
En grundläggande HLR-utbildning täcker igenkänning av hjärtstillestånd – hur man avgör om en person är medvetslös och inte andas normalt – aktivering av larmkedjan via 112, korrekt utförande av bröstkompressioner med rätt frekvens och djup, inblåsningar och när de är relevanta, och användning av hjärtstartare om en sådan finns tillgänglig.
Det är inte komplex information. Det är information som kräver övning för att sitta i kroppen – att trycka tillräckligt hårt, med rätt hastighet, utan att tappa tempo under den tid det tar för ambulansen att komma. Det är anledningen till att utbildning med dockövning är överlägsen att läsa om det, och anledningen till att kunskapen blekar om den aldrig övas igen.
Hjärtstartaren – ett verktyg utan utbildad användare
Sverige har byggt ut nätverket av offentligt tillgängliga hjärtstartare – AED:er – i en takt som lett till att de i dag finns i köpcentrum, tågstationer, idrottshallar och många arbetsplatser. Det är en investering i potentiell livsräddning. Men en hjärtstartare som ingen vet hur man använder har ett begränsat värde.
En modern AED är utformad för att kunna användas av en person utan medicinsk utbildning – den ger röstinstruktioner, analyserar hjärtrytmen automatiskt och levererar en stöt enbart om hjärtrytmen är av den typ som kan korrigeras elektriskt. Det är ett verktyg konstruerat för lekmän. Men det kräver att lekmännen vet att de ska använda det, var det finns och att de inte dröjer av osäkerhet eller rädsla för att göra fel.
Det är ett psykologiskt hinder som utbildning löser. Den som övat med en AED i en utbildningssituation drar fram och använder den. Den som sett den på väggen men aldrig rört den tvekslar.
Första hjälpen – bredare än HLR
Hjärtstillestånd är det akuta scenario som dominerar HLR-diskussionen, men en första hjälpen-utbildning täcker ett bredare spektrum av situationer som är mer frekventa i vardagen och på arbetsplatsen.
Kraftig blödning är den enskilt vanligaste orsaken till förebyggbar död vid traumatiska skador – och rätt hantering av kraftig blödning är en färdighet som kan läras ut på tjugo minuter. Att pressa hårt mot ett sår, att använda en tourniquet om det finns tillgängligt och att hålla trycket utan att släppa är information som räddar liv och som de flesta aldrig fått.
Medvetslöshet, chock, frakturer, brännskador, kemiska olyckor och akuta allergiska reaktioner är andra moment i en komplett första hjälpen-utbildning. Varje moment bidrar till att minska gapet mellan att en olycka inträffar och att professionell sjukvård anländer – ett gap som i de flesta situationer är det avgörande tidsintervallet.
Arbetsgivarens skyldigheter
Arbetsmiljölagen och Arbetsmiljöverkets föreskrifter ställer krav på arbetsgivare att vidta åtgärder för att förebygga ohälsa och olycksfall och att säkerställa att det finns beredskap att hantera olyckor och akuta sjukdomsfall på arbetsplatsen. Det inkluderar tillgång till första hjälpen-utrustning och personal med kompetens att använda den.
Kravet är proportionerligt mot verksamhetens …
Läs mer